Idag var jag med om något som jag inte ställts inför tidigare. F klasskompis mamma frågade ifall F hade lånat böcker ännu, och att hennes son varit på biblioteket igår. Han hade lånat en bok av evolutionen och stilla för mig själv tänkte jag, ja, böcker om evolutionen är Fs favorit. Läser vi ofta. Och då förklarade hon att hon är kristen och hade därför bestämt att den boken skulle tillbaka, oläst. Det var för tidigt att introducera tron på evolutionen. En så komplex varelse som människan kan inte ha uppkommit genom evolutionen utan måste ha blivit skapad av ett annan mkt intelligent väsen. Jag blev så paff att jag inte visste vad jag skulle svara. Hur provocerande det än kunde låta, så är det ju så att vi försöker fostra våra barn till att allt är ok, det finns inget rätt eller fel, för en tro är högst personlig. Och det är ju det skolan skall förmedla, genom religionskunskap eller geografi... Men jag kunde nästan se den lille pojken framför sig, glad när han får välja bok på biblioteket, och kommer stolt hem för att få sin första lånade bok uppläst av föräldrarna. Men istället för en mysstund får han höra att detta är en tro, något som inte skall diskuteras ännu. När F har en fråga, så vill jag gärna förklara. Och mitt svar kan ju då vara att detta tror inte mamma på, men självklart vill jag försöka stilla nyfikenheten. Rätt eller fel? Jag vet faktiskt inte. För jag vill ju respektera att alla har olika tro!
Parallellt med detta så var jag idag på sångstund med Ella. I kyrkan. Och där erbjuds det en öppen förskole verksamhet med en liten barngudstjänst. Så jag frågar F om han ville gå dit. Och då ställde han en massa frågor om Gud och kyrkan. Helt spontant utrycker han då: Men jag tror ju inte på Gud! Undrar hur detta skall fortskrida...
Hans egna lilla tolkning var att Gud är en hon, med vita lysande kläder och en strut på huvudet med stjärnor. Och hon bor tillsammans med Jesusbarnet och hans föräldrar i ett stall :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar